Det lär finnas runt 5000 språk i världen. Jag talar fem av dem med varierande framgång och kan hjälpligt begripa en handfull till. Kan känna en sorg i det – det finns så många man inte kan prata med. Tänk om man hade ett språkchip inopererat!
I vår seglande tillvaro pratar min man och jag dagligen minst ett språk som vi inte är uppväxta med och ibland blir det kaos i skallen. Som för någon vecka sedan, då vi träffade goda vänner i Bilbao som bara pratar spanska (och baskiska – men den lade vi direkt åt sidan).
Nu är våra vänner så tydliga att det inte är särskilt svårt att förstå dem, ens för min man som inte alls talar spanska. Men att göra sig förstådd, ujujuj … jag somnade varje natt – framåt morgonkvisten var det nog – med huvudet brusande av spanska fraser. När det var dags att jobba upptäckte jag att min språkförvirrade hjärna försökte simultantolka de svenska romanmanusen på spanska!
Det visade sig också att en av vännerna håller på att skriva en bok. Jag har vänligt men bestämt tackat nej till att hjälpa honom. Någon som känner till en spansk författarcoach?
