I skrivtävlingen har vi 2 andraplatsvinnare. En av dem är Eva Holmquist och såhär skrev hon:
Fem viktiga punkter för att undvika refusering
Att skriva handlar om att kommunicera. Du vill att andra ska uppleva berättelsen som likt en puka får kroppen att vibrera. Den där berättelsen som oavsett vad du gör inte släpper taget förrän du skrivit ner den. Du vill kommunicera. För att göra det måste du hitta läsare och då föds drömmen om att få ge ut berättelsen.
När drömmen väl landat är den omöjlig att släppa och du börjar skicka iväg berättelsen till det ena förlaget efter det andra. Väntar ett halvår eller mer för att sedan få höra att det är trevligt skrivet, men tyvärr passar det inte in i vår utgivning. Och du vet inte varför.
Det finns skäl till varför berättelsen inte blir bra, men det är inte säkert att det är därför du blir refuserad. Att ständigt arbeta med att förbättra sig är ändå det som ger förutsättningar. Ett dåligt manus blir inte utgivet. Ett bra manus kanske inte blir det heller, men då finns i alla fall en chans.
Grunden för alla berättelser är idén. Av den anledningen ser jag att de viktigaste anledningarna till refuseringar ligger i punkter under idén. Jag kommer att gå igenom var och en av de punkterna och kommentera varför jag tycker att de är viktiga.
Den första punkten är att din romanidé inte är tillräckligt utvecklad. Det första fröet till en roman kommer ofta i form av en fråga, t.ex:
- Vad skulle hända om kläderna var en del av kroppen och inte kunde tas av?
- Hur skulle en kvinna som var adopterad reagera om hon fick reda på att hennes fästman var hennes halvbror?
- Vad skulle hända om du i en anställningsintervju ljög om att du kunde franska och sedan skulle jobba som tolk?
Den första idén retar sinnet och gör dig nyfiken. Den är ofta inte tillräcklig för en hel bok. Du behöver utveckla idén. Själv gör jag det genom att utan att tänka för mycket skriva ner de tankar som väcks. Då kommer nya frågor som jag skriver ned och som ger nya tankar. På det sättet utvecklar jag den ursprungliga idén och bygger ut den. Karaktärerna som dyker upp behöver också utvecklas så att de blir verkliga människor och inte schabloner och likaså behöver världen där berättelsen utspelar sig ofta utvecklas. En bra berättelse består också av konflikter och det räcker inte med en konflikt. Du behöver ha flera olika konflikter som påverkar varandra på olika sätt. Dessutom behöver det finnas både yttre och inre konflikter.
En berättelse utan några inre konflikter upplevs ofta som grund medan utan yttre konflikter saknas det ett driv i berättelsen som får dig att läsa vidare.
Du behöver utveckla idén till en viss nivå innan du börjar skriva själva berättelsen, mensedan måste du fortsätta utveckla idén medan du skriver och även under redigeringsfasen. På så sätt får du berättelse med en väl utvecklad idé som får människor att vara intresserade och vilja läsa.
Den andra punkten som jag tycker är väldigt viktig är att din roman inte känns originell.
Får läsaren känslan av att han/hon läst berättelsen innan är det inte så intressant att fortsätta läsa. Du behöver ha något originellt att säga för att väcka intresse. Samtidigt kan det här vara en svår balanskonst när du vill bli utgiven. Om förlagen inte riktigt kan placera din berättelse vet de inte hur de ska marknadsföra den och då kan du få avslag av den anledningen. Ändå skulle jag vilja betona den här punkten. Om du säger samma sak på samma sätt som alla andra då har din berättelse troligen inte så mycket värde.
Egentligen borde inte den här punkten vara svår. Vi är alla unika och om vi skriver utifrån vårt inre det som är viktigt för oss så blir vår berättelse originell. Det är när vi försöker skriva något vi inte är som vi kan hamna i fällan att berätta det som berättats många gånger förr.
Sträva därför efter att vara sann. Sann mot dig själv och den berättelse du bär inom dig. Då kommer din roman att kännas originell.
Den tredje punkten som känns viktig är om din berättelse inte är fängslande. Som jag talat om tidigare handlar skrivande om att kommunicera och för att göra det måste vi bli lästa. Är vi inte tillräckligt fängslande kommer våra läsare lägga ifrån sig berättelsen innan de kommit till slut. Därför krävs det karaktärer som känns verkliga och som vi får lära känna. Det behövs ett tema som går genom boken och som är intressant. Det måste finnas konflikter; både yttre och inre. Berättelsen ska gripa tag i sin läsare och få honom/henne att vilja läsa vidare. Helst ska det vara som en bok som du inte kan sluta läsa utan du läser hela natten för du är så nyfiken på hur det kommer att gå. Om din bok inte är fängslande kommer förlaget att sluta läsa efter bara några sidor och då blir du inte utgiven.
Den fjärde punkten handlar om att storyn saknar budskap. Här kommer vi in på det här med tema. Du har ofta en yttre handling i en berättelse. Den ska du inte förväxla med budskapet i berättelsen. Har du bara en yttre handling blir berättelsen ganska ointressant.
Temat i en bra bok genomsyrar hela berättelsen och återfinns ofta både i huvudhandlingen och i eventuella bihandlingar. De konflikter som finns uppkommer ofta från temat. Nu är det inte predikoböcker vi skriver. Temat och budskapet får inte ta över. Jag har funnit att den frågeställning som vi är intresserade av kommer fram i första versionen av berättelsen. Det vi själva brottas med ger sig tillkänna i de konflikter som finns i boken. Det du behöver göra när första versionen är klar är att läsa igenom och fundera på vad boken egentligen handlar om.
Sedan kan du gå tillbaka och tydliggöra det budskapet. På så sätt får du fram budskapet så läsaren uppfattar det utan att det får ta över berättelsen.
Den sista punkten jag vill lyfta fram är att storyn inte ger någon WOW-känsla. Det här är en svår punkt för vad ger egentligen en WOW-känsla. Det är inte säkert att det är samma sak för olika individer. Som författare till texten är det också svårt att avgöra. Du har upplevt texten på ett helt annat sätt än en läsare kan göra. Du har haft den i huvudet, känt den i kroppen och budskapet är en väsentlig del av den du är. För dig har din berättelse WOW-känsla. Den kanske inte har det för dina läsare. Det är inte säkert att du lyckas förmedla din berättelse till läsarna så att de uppfattar hela berättelsen. Den kanske bara är en kopia från en laserskrivare med för lite toner kvar. För att veta om WOW-känslan finns där eller inte behöver du därför hjälp av förstaläsare (och andraläsare och tredje…). Från dem kan du få reda på om din berättelse saknar WOW-känsla.
För min del är ovanstående fem punkter väsentliga för att boken ska bli bra och vara läsvärd. Ingen av dem är sådan att du kan lära dig dem och sedan har du löst dem. Själv jobbar jag med dem i varje skrivprojekt. Jag tänker på dem i första stadiet innan jag börjar skriva ner berättelsen och återkommer sedan ständigt till dem. Även om jag aldrig kommer att bli fullärd är jag övertygad om att bara genom att brottas med dem så blir mina berättelser
bättre än vad de annars skulle ha blivit.
Kreativt sätt att hantera refusering
Det mest kreativa sätt att hantera refuseringar står min väninna Desirée för. Hon har under många år kämpat för att bli utgiven. Till slut skrev hon en bok om att bli refuserad som hon debuterade med i våras. Ett mer kreativt sätt att hantera refuseringar har jag svårt att tänka mig.
Det är viktigt att inse att en refusering inte är ett angrepp på författaren som person.
Berättelsen är kanske inte tillräckligt bra eller också passar den helt enkelt in i det förlagets utgivning. Om just din bok passar in i ett visst förlags utgivning kan du inte styra. Som med det mesta annat gäller det därför att fokusera på de faktorer du kan påverka. Där hamnar vad du skriver om och hur du skriver om det. Sammanfattningsvis kvaliteten på manuset. Andra faktorer hamnar där med. Det inkluderar vilket förlag du väljer att skicka ditt manus till, hur du presenterar ditt manus och dig själv i följebrevet, men också vilket sätt du väljer att bli utgiven på. Du kan exempelvis publicera din bok själv. Ett kreativt sätt att hantera refuseringar är att jobba med det du kan påverka. Förbättra kvaliteten på det du skrivit, ta reda på mer om marknaden, förbättra ditt följebrev, etc. På så sätt har du en större möjlighet att bli utgiven.
Ett annat kreativt sätt att hantera refusering är att börja skriva nästa bok. Enda sättet att bli bra på att skriva böcker är att faktiskt skriva böcker. Skrivarkurser, lektörer, skrivargrupper, skrivarsajter och annat kan hjälpa dig att förbättra ditt sätt att skriva. För att bli riktigt bra måste du sedan skriva en hel bok och inte bara korta stycken.
Andra idéer handlar om att skriva dikter utifrån erfarenheten, klippa itu refuseringarna och skapa nya texter av orden, göra en humorsketch där du drar refuseringen till sin spets eller skapar en ny typ av idolprogram där det är författare som blir bedömda och får höra att de borde syssla med annat. Med andra ord att skapa nytt baserat på refuseringarna.
