Camilla Davidsson

KANSKE BÖRJADE ALLTIHOP den dag för snart 15 år sedan då jag sa upp mig istället för att tacka ja till företagets åtråvärda managementprogram. Jag led av allvarliga sömnstörningar, hade minnesproblem, hjärtklappning och ångest, och klarade mig inte utan långa minneslistor. Efter ett halvårs paus var jag tillbaka på ett nytt karriärjobb. I flera år försökte jag hitta lyckan genom att jobba lite hårdare – en bättre tjänst, ny titel, högre lön, större bostad. Det fungerade inte. Istället blev jag alltmer olycklig och levde med ett stort mörker inombords. Jag fick ta time-out på obestämd tid.

När livet var som mörkast läste jag en bok där huvudpersonen fick i present att vandra pilgrimsleden el Camino de Santiago de Compostela i norra Spanien. Två veckor senare påbörjade jag samma vandring i bergsbyn Saint-Jean-Pied-de-Port i sydvästra Frankrike och efter 90 mil hade något fundamentalt förändrats. Jag insåg att jag hade förväxlat att vara lycklig med att vara lyckad och att sökandet efter status och bekräftelse sällan leder dit vårt innersta längtar. Långsamt förändrade jag mitt liv. Karriären i Stockholm byttes ut mot ett Bed & Breakfast på Fårö om somrarna och boende i Åre resten av året.

Hösten 2011 fick jag idén till min debutroman. Det var en märklig upplevelse. Jag satt i favoritfåtöljen med en studieuppgift då berättelsen damp ner som ett färdigt paket i mitt knä. Jag fick gåshud och visste exakt hur storyn skulle utspela sig. 30 minuter senare hade jag skrivit ihop ett kort synopsis. Det var bara att sätta igång. Som marknadsförare var jag van att skriva, men jag blev snart varse att skriva skönlitterärt är något helt annat än att skapa säljande broschyrer, reklam och produktblad.

Jag anmälde mig till Ann Ljungbergs webbaserade skrivkurs med textåterkoppling och anlitade henne även för skrivcoaching. Försynt talade hon om att min text var för beskrivande och behövde gestaltas mer. Gestalta, vad är det? tänkte jag och rusade hem och läste på. Jag fick lära mig allt från grunden. Ett par gånger gav jag upp. Jag skulle aldrig kunna bli någon Kerstin Ekman. Det var lika bra att lägga ner. Men så kom jag ihåg mitt ursprungliga mål – att få folk att reflektera över hur de lever sina liv. Kunde jag hjälpa en enda människa att slippa må så dåligt som jag hade gjort under 10 års tid skulle det vara mödan värt. Jag köpte skrivhandböcker, anlitade lektörer, skaffade mig testläsare och lärde mig hantverket undan för undan.

Under Vintergatans alla stjärnor handlar om Emma, en ung och sönderstressad karriärkvinna som tappat fotfästet i tillvaron. När hon av en slump hör talas om Caminon får hon ett infall att göra vandringen. Under långa, mödosamma dagar till fots tvingas hon bearbeta sina mörka minnen och sitt förflutna. Hon möter en rad färgstarka personer från olika världsdelar som får stor betydelse för henne. Emmas infall utvecklas till en omvälvande resa som får henne att ifrågasätta och omvärdera sina livsval.

I februari tyckte både min lektör och jag att texten var redo för förlag. Dagen efter att jag skickat manuset till Annika på Bladh by Blad mejlade hon och sa att hon gillade storyn och skulle höra av sig så snart hon läst klart. Två dagar senare återkom hon och ville träffas. Veckan därpå skrev vi kontrakt. Då hade även ett annat förlag visat intresse, men eftersom jag hade fått förtroende för Annika valde jag Bladh by Bladh. Den 22 augusti debuterar jag med Under Vintergatans alla stjärnor, första boken i trilogin om Emmas sökande efter kärlek, lycka och meningen med livet – och hur en tusenårig pilgrimsled kan förändra ett liv …

Läs gärna mer om min bok på min författarsida: www.facebook.com/camilladavidssonm

/Camilla Davidsson

SANTIAGO DE COMPOSTELA i norra Spanien är målet för Caminon, ett nät av katolska pilgrimsleder med anor från 800-talet. Populariteten växer stadigt och år 2013 gjorde fler än 200 000 personer vandringen. Den vanligaste leden, el Camino Francés, är närmare 80 mil lång och börjar i sydvästra Frankrike. Många pilgrimsvandrar av religiösa eller andliga skäl. Andra ser det som en möjlighet att få en paus från vardagens alla måsten och ge sig själv tid till stillhet, eftertanke och reflektion – kanske med en önskan att finna ro i själen.

 

 

 

 

Comments

comments

Pin It on Pinterest

Share This

Share this post with your friends!