Margareta Elding-Ponten

Margareta Elding-Pontén är en av novellvinnarna som publicerats i antologin “En bekantskap som berör”, efter tävlingen på samma tema. Vi ville att ni skulle få ett ansikte på novellförfattarna och har ställt dem några korta frågor om deras liv och skrivande här på bloggen.

Var bor du och vad gör du om dagarna?

Jag är född och uppvuxen i Lund men bor sedan 16 år tillbaka i Askim i Göteborg. Somrar och lov har jag sedan tvåårsåldern tillbringat på Gyön i Bleking skärgård. Jag är disputerad kemist och arbetade fram till årsskiftet som patentinformationsspecialist på AstraZeneca.

Berätta lite kort om din novell och varför du kände att du ville skriva den

Temat En bekantskap som berör fångade mitt intresse. Jag ville beskriva ett möte mellan två vitt skilda personer, som i vanliga fall inte träffas. Här möts de av misstag och ingen av dem är speciellt glad för det från början. Det finns en rädsla hos dem båda. Tanken på hur de skulle reagera och vad det skulle leda till kittlade min fantasi. Ramen till novellen kom till mig under en promenad i skogen, och sedan var det bara att gå hem och skriva. Att skriva en berättelse på endast 5000 tecken var också en stor och rolig utmaning, som jag gillade.

Vad har du för relation till ditt skrivande?

Så länge jag kan minnas har jag innerst inne haft en hemlig drivkraft att skriva skönlitterärt. Varför den har varit hemlig, vet jag inte. Kanske har jag inte velat ha omgivningens krav på mitt skrivande. Kanske har jag trott att jag skulle kunna skriva i smyg utan att någon visste. Jag har alltid tyckt om att formulera mig i skrift och kan fortfarande känna den laddade glöd blandad med rampfeber inför varje uppsatsskrivning i skolan. Med iver tog jag mig an ämnet, försjönk totalt i orden och texten och skrev medan tid och rum försvann. Sedan räknade jag dagarna tills vi skulle få uppsatserna tillbaka – rättade och med kommentarer. Bävande och förväntansfull på en och samma gång.

Nyligen gick jag några kurser vid Poppius journalistskola. Det ingav självförtroende och öppnade slussarna till mitt stora och alldeles för länge uppdämda behov av att skriva.

Jag behöver lugn och ro för att koncentrera mig, när jag skriver. Musik i bakgrunden går absolut inte. Då dras jag med i rytm och ord, vilket stör mina texter. Jag arbetar mycket med att få en vacker rytm och harmoni i språket – omväxlande och med ett driv framåt och samtidigt oförutsett när det passar in i handlingen. Mina texter skall helst läsas långsamt, som om man läste dem högt.

Kallar du dig författare?

Jag har en bok, som kommer ut till hösten (se nästa fråga). Efter det får jag nog vänja mig vid att titulera mig författare…

Vill du berätta om något skrivprojekt som du har på gång?

Jag slutför just nu arbetet med min bok ”Glutenfritt – gott och enkelt”, som kommer ut på Jure förlag den 25 september, då bokmässan i Göteborg börjar. Det är både en receptbok för glutenfri bakning och en fackbok om celiaki (glutenintolerans) och om skillnaden mellan att baka med och utan gluten. Jag har också många noveller, som vill bli skrivna. Målet är att skriva en novellsamling.

Vill du tipsa om någon novellförfattare du gillar?

Oline Stig läser jag gärna – långsamt. Hon skriver fantastiska noveller utan onödiga ord och låter läsaren förstå mycket mellan raderna i stället. Jag gillar det raka och enkla sätt, som hon skriver på.

Margaretas novell heter “Ett paket kakor” och är en del i antologin “En bekantskap som berör”. Den finns ute i nätbokhandeln. ISBN: 978-91-7575-216-7

Comments

comments

Pin It on Pinterest

Share This

Share this post with your friends!