Varje vecka under sommaren kommer deltagarna i vår lektörsutbildning presentera sig själva och dela med sig av sina bästa skrivtips. Idag skriver Ingrid Ekström.

Det var inte så mycket han sa vid sitt besök. Han kikade mest över kanten på sina glasögon, sög fundersamt på sin pipa medan han begrundade våra frågor utan att ge några uttömmande svar.  Han rundade av med att det enligt hans åsikt inte går att lära ut hur man blir författare.

Att luften gick ur oss är bara förnamnet. Det var som om han tyckte att det vi höll på med inte behövdes.  Ja, värre än så. Det var snudd på meningslöst. Vi – en spretig grupp individer på skrivarkurs. Han – en av landets mest hyllade författare och blivande ledamot i Svenska Akademien. När han åkt sin väg glodde vi bara storögt på varandra och satt tysta en lång stund.

– Varför tror ni att han kom? sa någon till slut.

Ingen hade någon bra teori. Så här långt efteråt kan jag tänka att vi kanske hade fel förväntningar eller inte lyssnade tillräckligt noga på vad han egentligen sa. Trots att han var så framgångsrik var han lågmäld. Men jag minns faktiskt en annan sak han sa. Han menade att man vid 20 års ålder har upplevt tillräckligt mycket för att hålla sig sysselsatt som författare ett helt liv. Jag vet fortfarande inte om det stämmer, men utgångspunkten är intressant.

Min egen utgångspunkt var egentligen inte någon författardröm, utan snarare en stor kärlek till det skrivna språket. När jag hamnade på den här folkhögskolan, hade jag arbetat ett år som reporter på en lokaltidning och planen var egentligen att komma in på en journalistutbildning. Skrivarlinjen blev ett sätt att hitta mitt eget språk, eftersom jag upplevde att det är lätt att fastna i ett språkbruk när man producerar text i ett visst sammanhang under en längre tid. Man tappar bort sin egen röst.

När det gäller mitt sätt att uttrycka mig blev skrivarlinjen verkligen en nystart. Men det viktigaste jag lärde mig var nog att låta andra läsa och diskutera mina alster. Det är något många tycker är svårt eftersom vårt språk är väldigt personligt och ligger så nära de vi är inombords. Det gjorde jag också i början. Men det behöver inte vara obehagligt eller svårt, det går utmärkt att lära sig om det sker under ordnade former.

Det är också något jag haft stor hjälp av i arbetet som skribent och kommunikatör. Jag stämmer gärna av mina texter med en eller flera kollegor, förutom personen jag intervjuat. Och ibland förväntas även intervjupersonens chef och chefens chef få tycka…

Det kan vara en stor utmaning att få till en text som alla är nöjda med internt och som är tydlig, läsbar och har förutsättningar att nå fram till den tänkta målgruppen. Men det är samtidigt det roligaste. Att hitta den rätta tonen, orden, dispositionen och att inte vara rädd för att stryka, lägga till och skriva om.

Naturligtvis är det något helt annat att skriva skönlitterärt. Men medvetenhet om sitt eget språk och sin skrivprocess är ett sätt att utveckla sitt skrivande, oavsett om resultatet ska bli en spänningsroman eller en webbnyhet. Medvetenhet om vad som utmärker olika genre och stilar kan bidra till att utveckla det egna språket, göra det rikare, mer nyanserat och ändamålsenligt.

Mitt främsta skrivråd är att öva på att skriva i olika genre och olika stilnivåer, som till exempel att skriva om en roman till en dikt eller en tidningsartikel. Sitt eget personliga uttryck ska man naturligtvis vara rädd om, men genom att utveckla sin känsla för varför språket uppfattas på ett visst sätt, kan man bli skickligare på att använda det. Det handlar inte om att bli språkpolis, utan om att vässa sina språkliga verktyg och förhålla sig till språkets utveckling, i samhället omkring oss och inom oss själva.

Boktips:

Språkriktighetsboken (Norstedts akademiska förlag)
Kan man skriva varm korvgubbe? Heter det större än mig? Det och mycket annat får man svar på här. Boken resonerar kring olika språkriktighetsproblem, och ger därför bredare förståelse för hur språk fungerar och hur språknormer uppstår och förändras.

Att skriva bättre i jobbet – en basbok om brukstexter (Norstedts juridik)
Boken ger råd och tips utifrån flera vanliga typer av texter i arbetslivet. Bland annat med många praktiska exempel på hur texten kan göras läs- och läsarvänlig.

Svenska skrivregler (Liber)
Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar texter. En utmärkt uppslagsbok för hur man skriver förkortningar, citat och anföring, punktuppställningar och mycket mer.

Den som har specifika språkfrågor kan även vända sig direkt till Språkrådet, som har samlat användbar information på sin webb: www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning

Ingrid Ekström utbildade sig till journalist vid Lunds universitet, med en fil kand. i svenska, litteraturvetenskap och konstvetenskap som grund. Hon har erfarenhet som reporter från lokalpress, kvällspress, radio och som frilansskribent. Sedan 2002 har hon arbetat som kommunikatör inom Region Halland, Hallands sjukhus och nu senast på Högskolan i Halmstad. I höst studerar hon Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet och nystartar samtidigt den egna verksamheten Skrivbolaget, med inriktning mot textproduktion, textbearbetning och lektörstjänster.

Comments

comments

Pin It on Pinterest

Share This

Share this post with your friends!