Varje vecka under sommaren kommer deltagarna i vår lektörsutbildning presentera sig själva och dela med sig av sina bästa skrivtips. Idag skriver Louise Bonta.

Kaos är källan till kreativitet, fantasin frodas mellan kaos och ordning sa Matti Bergström (1922-2014) som var professor i hjärnfysiologi vid Helsingfors universitet. Vi har två grundkrafter i oss, kaos och ordning. Kaoset kommer från djupet, det är en kraft som väcker hjärnan. I en barnhjärna finns sagorna, drömmarna och allt är möjligt. Det har vi med oss in i vuxenlivet också, men som vuxna vill vi ha ordning och reda.

Det pågår en ständig tvåvägstrafik mellan det medvetna och det undermedvetna när det gäller tänkandet. I ena riktningen fokuserar vi på nya erfarenheter, stoppar in frågor och idéer, hinder och möjligheter. I det undermedvetna smälts och prövas alla data. Och sedan vänder trafiken upp mot det medvetna, som mottar impulser och associationer som kan ge upphov till heurekaupplevelsen. Och man vet aldrig när den kommer. Oftast när man minst anar det – när man gör en paus, springer i skogen, metar, vaknar tidigt.

Vad har då kaos med skrivandet att göra?

När inspirationen tryter kommer lätt en känsla av kaos smygande. Men det är när kaos kolliderar med kunskap som idéer uppstår. De har inget med logik att göra, det handlar om fantasi helt och hållet.

För några år sedan under en föreläsning om kreativitet, om vad som stjälper och hjälper den, fick jag en fråga om hur man kan använda kreativiteten i romanskrivandet.

Oftast börjar det med att man får en idé. Man vill skriva om något. Man behöver veta vad man ska skriva om, man måste ha en historia, platser, en intrig.

Handlingen är viktig men den skulle vara tunn och till slut bli ointressant för läsaren om inte karaktärer funnes som hjälper till att driva handlingen framåt. Det är det karaktärerna gör, hur de tänker och reagerar, vad som händer dem och varför, som gör att man vill fortsätta att läsa och läsa ända till sista bladet.

Personen som ställde frågan ville också få tips om hur göra personbeskrivningar som inte liknade varandra och inte liknade honom själv. Dennes romankaraktär var en poliskommissarie. En kvinnlig sådan. Lotta fick hon heta.

Tre ord skrev jag på tavlan: stol, lampa, matta. Vad tänker man på när man ser dessa ord?

Det blev ord, ord, ord …

Stol: fyrkantig, rokokostol, hård, mjuk, rak rygg, skön, trästol, fyrbent, raka ben, hög rygg, nattduksbord, gömma sig, trädgårdsstol, pall, stolskudde, skrivbordsstol, tre ben, flygplansstol, skivspelare, lastpall, öronlappsfåtölj, dyna, stabil…

Lampa: Idérik, varm, golvlampa, slå av/slå på, bordslampa, fönsterlampa, skomakarlampa, värmelampa, ficklampa, pannlampa, elkänslig, sänglampa, mörkrädd, snål, hatt, sol, solkänslig, solarium, skärm, glasögon, dörrlampa, gul…

Matta: trasmatta, persisk matta, heltäckande matta, flygande matta, badrumsmatta, äkta matta, mormor, mattrasor, dyrt, dörrmatta, ljudisolera, gamla kläder, sax, fransar…

Vi hade vansinnigt roligt under den här övningen och enades om att Lotta såg ut så här:

Lotta är en fyrkantig person, hon är hjulbent och har en vaggande gång. Hon rör sig tyst. Hon har rak rygg för att hon är stolt över vad hon kan. Hon har temperament, blir fort arg men lika fort går det över. På sitt kontor har hon en stol med hög rygg och mjuk dyna. Stolarna bredvid skrivbordet är överbelamrade med papper och pärmar för att hennes bokhyllor är fulla. Hon bär solglasögon för att hon är känslig för starkt ljus. När hon är ute på uppdrag har hon med sig ficklampa för att kunna se i alla skrymslen och vrår. Hon har sax och pannlampa i en axelremsväska gjord av en gammal trasmatta därför att när hon är ute och spanar vill hon vara väl förberedd så att hon inte missar något. Hon har en dörrmatta framför dörren, därför att det är viktigt att torka av fötterna och blir tvärarg om någon kommer in med smutsiga skor. Hon har en hemstickad mössa med små fransar därför att den är varm och smiter åt om huvudet. Hemma har hon en stor persisk äkta matta i vardagsrummet dels för att hon alltid varit intresserad av den persiska kulturen och för att hon tycker om att omge sig med vackra saker, dels för att det är bra att stoppa saker under den, dammtussar men där hamnar även en och annan hemlighet; heltäckningsmatta i sovrummet för att hon tycker om att ha det skönt under fötterna när hon vaknar och för att inte väcka den som sover bredvid henne. Hon har en värmelampa i badrummet för att hon fryser lätt. Hon har en gul öronlappsfåtölj och en golvlampa så att hon kan sitta och njuta av cd-spelaren på stolen bredvid så att hon inte behöver kliva upp och byta cd. Hon är noga med att släcka lamporna i lägenheten därför att hon är snål. Dörrlampan är dock alltid tänd så att hon kan se vem som knackar eller ringer på. Hon har ett helikopterperspektiv för att lättare se möjligheterna och få överblick.

Detta var Lotta. Så fortsätter man med karaktär nummer två, kanske boven eller någon annan.

Skrivtips

Med hjälp av tre ord kan man lätt brainstorma fram karaktärer så att de inte liknar en själv eller liknar varandra.

Varför-frågor är användbara när man vill gå ett steg djupare och bättre förstå sin karaktär, varför gör karaktären som den gör? Varför tycker hon det? Varför har hon det?  Svaren: Hon gör det så att, tycker det därför att, har det för att

Varför vill Lotta ha överblick? Varför vill hon vara ute och spana? Varför har hon en sax med sig? Varför är hon snål? Varför har hon alltid solglasögon? Varför gömmer hon saker under mattan? Varför, varför, varför? Det kan bero på feghet, rädsla, ilska, osäkerhet/säkerhet, misstänksamhet, stolthet – alla sorters inre fiender, och vänner, som alla människor har.

Och vad händer i mötet när hon konfronteras med andra människor? Då kan det bli spännande. Blir mötet kylskåpskallt eller rumsvarmt? Blir det frostigt eller glödhett? Slår det gnistor i mötet eller skickas amorpilar? Roliga, dråpliga, sorgliga situationer och förfärliga missförstånd med dödlig utgång kan uppstå.

Absolut att man ska frossa i och använda sin fantasi och kreativitet i sitt skrivande.  Några av fienderna till kreativiteten är att vi gärna vill veta hur saker och ting ska eller bör vara; vi vill ha perfektion, vi blir blockerade, vi blir rädda för att göra fel. Hjärnan vill ha roligt. Därför ska vi välja att vara spontana, ha drömmar, ha tillit, vara passionerade i vårt skrivande – våga ta för oss och ta ut svängarna.

Fantasin är en fri värld där vad som helst kan hända.

”One must have chaos within one, to give birth to a dancing star.”
Friedrich Nietzsche

Louise Bonta, driver företaget Kommunikationsnyckeln sedan 1995. Kommunikation i alla former är nyckeln till framgång – i relationer, marknadsföring, sammanträden, förhandlingar – även i skrivandet. Har arbetat som konsult, föreläsare, översättare och SFI- lärare, lärare i hur man talar och skriver på Linköpings universitet, Campus Norrköping, skrivit böcker och håller numera kurser i skriv-ditt-liv och talar gärna och brett om att ens drömmar försvinner inte även om man, som hon, har passerat pensionsåldersgränsen.

Läs hennes blogg på: www.sampolill.com 

Comments

comments

Pin It on Pinterest

Share This

Share this post with your friends!