I gårdagens nyhetsbrev skrev jag tre dialogtips. Här kommer ett av dem:

Tips 1: Fundera över dialogens syfte

Ni som jobbat med mig vet att jag tycker att allt i en bok ska ha ett syfte, dialog är inget undantag  Syfte med dialogen kan vara:

• Att föra handlingen framåt
• Att fördjupa karaktärerna
• Att skapa lite luft i texten. Variation ökar läsbarheten

Här kan du läsa resten av nyhetsbrevet.

Idag ska jag träffa mina coachingklienter på tjusiga hotellet Alfonso XIII för individuella samtal. Det är en miljö som känns litet glamorös och ålderdomlig, det är (oftast) lugnt och tyst och det kan ta en evighet innan någon servitör kommer förbi och tar upp beställning. Teet kommer in i individuella kannor med skira koppar. Ingen stress, här är tempot långsamt.

Litet högre tempo är det när vi sitter på tapasbarerna. Kaffemaskinerna fräser. Pratet bullrar mellan kakelväggarna. Kyparna visslar förbi.

Variationen är oemotståndlig. Vi pratar om olika saker på de olika ställena och allt blir minnesvärt med hjälp av miljöombytena.

En minnesvärd berättelse behöver också den här variationen. Här kommer några tips om att skriva med högt eller lågt tempo.

Högt tempo – för spännande scener

•  Använd korta meningar
• Använd oavslutade meningar ibland
• Använd starka verb
• Var inte alltför detaljerad (börja t ex inte en historisk beskrivning mitt i en jaktscen)
• Förklara inte – visa vad som händer
• Gå nära med “kameran”
• lägg in konflikt, spänning, humor
• avsluta scener med en “cliffhanger”

Lägre tempo

• Använd längre, sammansatta meningar
• Gör detaljerade beskrivningar av karaktärer och miljö
• Etablera situation och karaktärer
• Låt “kameran” svepa
• Mer berättarröst, mindre dialog
• Gör återblickar
• Använd reflektioner, inre monologer

Har du gjort andra upptäckter? Kommentera gärna med dina tillägg till listorna!

Förra veckan var jag i Tokyo och hälsade på en av mina allra bästa vänner, Bosse, som råkar bo och jobba där i år.   Mer om det kan läsas på hans blogg där jag också lånat denna bild.

Språkintresserad som jag är hade jag laddat ner en kurs i japanska innan jag åkte, men tiden räckte inte till för att lyssna och lära så det var med ett fattigt “tack” – arigato – i bagaget jag klarerade in i Japan. Det, med några variationer, visade sig räcka ganska långt. Jag är rätt bra på att le, och bugningarna kom automatiskt efter några dagars studerande av kroppsspåk. Eftersom Bosse jobbade på vardagarna strosade jag själv runt i staden och lyckades både äta, shoppa lite och ta mig runt till alla sevärdheter utan att säga eller förstå ett ord mer än just tack. Ändå var det många människor som lämnade ett starkt intryck, som jag fick kontakt med utan att tala.  En nyttig övning – inte minst när man går omkring och funderar på dialogens betydelse i romanskrivandet.

Skulle du kunna ha en språklös karaktär i din roman?

En av de stora utmaningarna med att skriva dialog är att sätta sig in i karaktärernas respektive hjärnor – vad funderade de på INNAN de gick in i dialog med en annan person, vad är respektive persons syfte med dialogen? Det är lätt hänt att författaren låter dem vara helt samspelta och koncentrerade på samtalet fastän de kanske borde ha huvudet fullt av andra bekymmer.

För att dialogen ska bli riktigt intressant kan du som författare ge dina karaktärer olika ”manusanvisningar”. Exempel: Lisa kommer hem för att berätta om sin befordran för sin pojkvän Nisse, som precis har hört ett (möjligen helt felaktigt!) rykte om att Lisa har ett förhållande med sin chef.

I verkliga livet cirklar ju sällan våra tankar runt samma ämne, men ofta blir det så i böcker.  ”Manusanvisningarna” är ett sätt att hålla liv i dialogen eftersom de skapar olika förutsättningar för varje karaktär.

Det finns mycket att säga om dialog (jag skriver just på en liten bok om det!) och ett bra tips läste jag just på bloggen The Character Therapist där Jeannie pratar om olika delpersonligheter (förälder, vuxen, barn) och hur de kan ta sig uttryck i dialog, spännande.

Hur närmar du dig dialog i ditt romanskrivande?

I många (de flesta faktiskt) av de manus jag läser finns det en eller annan logisk lucka. Saker som inte riktigt hänger ihop. De kan göra att läsaren tappar fokus på innehållet för att försöka få ihop intrigen. Lätt hänt och jobbigt att åtgärda, som en av mina kursdeltagare så klokt resonerar om.

Några tips för att täppa igen de logiska luckorna:

• lär känna dina karaktärer så mycket som möjligt. Skriv gärna deras bakgrundshistoria och lär dig vad deras drivkrafter och innersta behov består av. Även om du inte använder det materialet rakt av i romanen så kommer det att ge dig vägledning – hur kommer de att reagera i olika situationer på ett trovärdigt sätt?
• om du har flera intriger (t ex ett spår för varje karaktär): gör en intrigkarta där du scen för scen kan följa varje spår individuellt och se om det har en genomgående röd tråd. Lägg sedan alla spår parallellt för att se om det diffar i tid och plats, sådant kan också skapa logiska luckor.
• ställ frågor om karaktärer och händelser som skapar logiska luckor. En bra är VAD SKULLE HÄNDA OM…? där du kan spåna fritt på olika alternativ.

Har du fler tips?

Ett vanligt råd för att kunna genomföra ett skrivprojekt är att  skriva varje dag. För många kan det kännas oöverstigligt men här kommer några tips för att skapa vanan.

1. Gör en lista med 10 anledningar till varför du vill skriva dagligen
Att upprätthålla lusten att skriva varje dag blir enklare om du har starka och tydliga skäl till varför du skriver.  Så gör en lista över vad du vill få ut av dagliga skrivövningar.  Exempel:

• Komma in i vanan att skriva
• Bemästra konsten att skriva
• Bli klar med skrivarprojektet

Lista också vad du hoppas uppnå genom ditt skrivprojekt, oavsett om det är
en roman, en serie blogginlägg eller något annat. Exempel:

• Skriva en bok som du kan känna stolthet över
• Tjäna pengar på ditt skrivande
• Underhålla och/eller utbilda dina läsare
• Ge dina läsare en emotionell upplevelse

Läs listan ofta. Ju starkare skäl desto lättare blir det att upprätthålla engagemanget.

2. Ge skrivandet högsta prioritet
Även om du älskar att skriva är det kanske inte det du väljer före allt annat?

• Skriver du, oavsett vad som händer?
• Skriver du direkt på morgonen, och låter allt annat komma senare?
• Om du inte är inspirerad, kan du sitta ner och skriva ändå?

Ju starkare ditt engagemangt är  desto enklare blir det att verkligen prioritera skrivandet.

3. Skriv först!

Brukar du säga, “jag skriver så snart jag har … (diskat, tittat på TV, städat badrummet – och så vidare..)?
Går dagarna utan att du hunnit skriva något alls? Det finns ett bra sätt att komma förbi detta – SKRIV först och låt allt annat vänta! Världen kommer inte att gå under. Ju mindre tid du har att få något gjort, desto mer fokuserad och produktiv blir du. Så var inte rädd för att skriva först!

4. Bryt ned dina dagliga skrivarmål i mindre steg
Dra ner på ambitionerna att skriva ett visst antal sidor eller ord. Det är lättare att klämma in en kvart för att skriva under en hektisk dag, än att hitta en ledig timme.

Ju mindre mål, desto mindre blir ditt motstånd – och ju större blir chansen att genomföra det.  Även ett kort skrivpass hjälper dig att skapa en daglig vana.

5. Gör skrivandet till ett åtagande
Det räcker inte att vilja skriva varje dag, eller ens att besluta sig för att skriva varje dag. Du behöver ett djupt och fast åtagande att skriva varje dag för att lyckas.

6. Ta hjälp!

På SkrivPuff får du nya skrivarutmaningar varje dag och en stödjande grupp av andra som skriver och kommenterar texter.  Dessutom är det gratis

Vill tipsa om några fler trevliga och inspirerande bloggar där vi kan följa nya författare på vägen mot publicering.

Jennys författarblogg hoppas jag att många redan upptäckt.

Anna Ljungdahls författarblogg har både bokrecensioner och reflektioner över det egna skrivandet.

Susanna Gyllenbågas blogg handlar om den bok hon just skrivit och de nya hon ska börja på.

Den som efterlyser konstruktiv kritik för sina texter får vara beredd på att höra både positiva och negativa kommentarer. I ett blogginlägg hos den litterära agenten Rachelle Gardner beskriver Jody Hedlund hur båda delarna kan vara fällor för nya författare.

I korthet säger hon:

Postitiv kritik: Risk att vi tar in den för mycket, även om andra inte är lika positiva. Risk att vi inte tar åt oss av den alls.

Negativ kritik: Risk att den får oss att sluta skriva helt och hållet.  Risk att vi inte tar åt oss av den alls.

Läs artikeln och återkom gärna med dina tankar. Vilka förväntningar har du när du ber om konstruktiv kritik – och hur hanterar du den du får?

Jag har jobbat hårt med en egen bok (Min kompis är författare) senaste tiden men vissa dagar har det tagit emot. Hur kan det komma sig att något som man tycker är något av det roligaste som finns plötsligt känns som värsta straffarbetet? Fastän jag lagt upp det på det som jag trodde var det allra bästa sättet:

• En snäv deadline – eftersom jag inte gillar när det drar ut för långt på tiden och eftersom ämnet är så aktuellt och nytt att det hinner förändras medan jag skriver om det. Bra – men också stressigt förstås, det kan vara en del i motståndet.
• En välformulerad målgrupp – jo, det här är boken för författare som inte tagit till sig sociala medier ännu.
• Ett ämne jag är intresserad av – absolut, jag är fascinerad av sociala medier sedan mycket länge. Men jag är ingen expert och vill inte heller framstå som någon sådan – det är inte för min egen skull jag skriver boken. Har en Co-writer, det känns bra. Mindre bra att det är min del som tagit längst tid att göra.
• Intervjuer med trevliga, åsiktsfulla, insatta människor. Jättekul – men jag har blivit trött på min egen röst när intervjuerna ska renskrivas.

Men, klart blir det! Och lanseringsfest den 23 juni! Det som givit mig kicken att färdigställa är en massa roliga distraktioner, som att plötsligt få en fungerande internetuppkoppling eller att strunta i alltihopa och äta ostron i sittbrunnen. Att göra lite om dan istället för att skriva i 12 timmar…

Just idag ramlar det in mail i brevlådan med tips om hur man betvingar sina skrivarmonster.

Detta tips kommer från WriteSparks

Och detta från Liz Hardy.

Bra va! Sparar till nästa bok som ska börja skrivas om ett par veckor

Hör du till dem som verkligen brinner för att skriva men inte riktigt kommit på vad du ska skriva om? Och en bok vore drömmen? Här är distanskursen där du får hjälp att vaska fram hållbara bokidéer!

Men hjälp av den här kursen vågar jag lova att du kommer att hitta minst en, kanske flera, konkreta och hållbara bokidéer att jobba vidare på. Vi kommer att utforska vad du kan, vad du är intresserad av och hur du kan finna energi och passion för skrivandet.

Under kursens gång kommer du att få 6 kursbrev om hur du:
- Inventerar dina kunskaper och intressen
- Överkommer dina (eventuella) rädslor för skrivandet
- Använder olika metoder för att generera idéer
- Hittar din nisch
- Väljer genre och tema
- Hittar din målgrupp
- Skapar rutiner för ditt skrivande
- Strukturerar ditt skrivande
- Väljer berättarstil

och en del annat, baserat på din egen utgångspunkt. Du får stöd av en erfaren författarcoach.

Du har upp till 8 månader på dig, efter startdatum, att genomföra kursen.

För att delta i kursen behöver du en dator och ett e-postprogram. Kursen kostar 1900 kr inkl moms.

Vi arbetar med kreativa övningar  och slutmålet är att du har en bokidé att börja skriva på.  Om det är en skönlitterär bok kommer du att ha grundintrigen  och dina huvudkaraktärer klara. Och om det är en faktabok kommer du att ha en innehållsförteckning att arbeta vidare med och veta hur din målgrupp ser ut.

Sedan kan du skriva på egen hand eller fortsätta med någon av skrivarkurserna för att färdigställa boken.

Fyll i rutan nedan för att få första kursbrevet till påseende:

Vill du anmäla dig direkt? Klicka här!